Slam från avloppet ska bli till gödsel

Hur kan man göra obrukbart rötslam från reningsverk till gödsel i parker? Det undersöker Per Leffler, delprojektledare i Green North-projektet Kostnadseffektiv klimatneutral stabilisering av rötslam.

– Om inte miljögifterna hade funnits så skulle det ha varit ett utmärkt gödningsmedel, berättar Per Leffler om rötslammet. 

Rötslam är en restprodukt från reningsverk och har potential till att kunna bli gödsel, men läggs i nuläget på deponi. I slammet finns nämligen, förutom avföring, även ämnen som reningsverken inte kan ta hand om, exempelvis kemikalier och läkemedel, blir kvar i slammet.

Det är Nordmalings kommun som äger projektet med rötslammet och tanken är att resultaten ska komma till användning för kommunen.

– I nuläget avvattnar man slammet, blandar in träindustriavfall och deponerar det. Vi vill försöka förbättra möjligheten att använda det, säger Leffler. 

Per Leffler är docent vid Umeå Universitet och arbetar nu tillsammans med Rune Berglind i det gemensamma företaget D-tox. D-tox har som mål att detoxifiera, avgifta, olika matriser i miljön för det allmännas bästa. De arbetar också för industrier med att dels bedöma befintliga gifter som används, dels föreslå alternativ till dem. Bland annat har de undersökt möjligheten till alternativt raketbränsle i rymdindustrin.

Tillsammans har Leffler och Berglind tagit sig an problemet med rötslammet: 

– Att göra gödningsmedel av rötslam har kritiserats eftersom människor hittills varit rädda för metallerna i slammet, förklarar Leffler.

Rädslan ligger i att metallerna i slammet man gödslar med ska frisättas i markvattnet, och då tas upp av grödor man egentligen använder gödslet för att odla. Det är här som Per Leffler och Rune Berglind vill göra en insats. 

– Kan man stabilisera slammet så att det inte släpper ifrån sig metaller och organiska miljögifter i nämnvärd omfattning, så skulle det gå att använda som gödning åtminstone av mindre känslig mark, som parkliknande områden.

På anläggningen Miljötekniskt centrum i Umeå, fylldes för snart två år sedan 50 kilogram rötslam i vardera 15 stycken sopcontainrar. Prover från experimentet togs från start och sedan med 7, 30, 90, 180 och 360 dagars mellanrum. 

– Idén här var att kanske börja tillsätta aktivt kol i det slam som genereras från avloppsreningsverken inom Nordmalings kommun. På det sättet skulle vi hjälpa kommunen att få ett mindre giftigt rötslam, som möjligen skulle kunna användas som gödningsmedel i mindre känslig mark.

Det aktiva kolet ska binda upp metaller och organiska miljögifter.  Ett starkt oxiderande ämne har även blandats med det aktiva kolet, i syfte att se om man kan bryta sönder de organiska miljögifterna till så små och mindre farliga beståndsdelar som möjligt.

Hittills har de fått svar på analysresultat fram till 90 dygn för organiska miljögifter, och tillgängligheten har då minskat med hela 70 procent för ett flertal ämnen.

– Det är ett ganska gott resultat, får man säga.

Nu inväntas bara de avslutande fördröjda resultaten från den kemiska analysen av metaller, så att dessa sedan kan genomgå en statistisk analys utifrån de testvariabler som satts upp i experimentet. 

Tre variabler finns att utgå från i försöket: hög respektive låg koncentration av aktivt kol, små respektive stora aktivt kol-partiklar samt oxiderande ämnen i hög och låg koncentration. Dessa har systematiskt varierats i de olika containrarna enligt en statistisk försöksdesign. Förhoppningen är att komma fram till en optimal inblandning av aktivt kol och oxidationsblandning.

– Kan man optimera det så att det inte släpper ifrån sig just någonting alls, då kanske man till och med kan använda det till privata odlingslotter och liknande.