Hoppa till innehållet
Avrapportering: Förbättrad behandlingsmetod för slaggrus
22 maj 2020

Avrapportering: Förbättrad behandlingsmetod för slaggrus

GREEN NORTH

Delprojekt: A4.3.2. Förbättrad behandlingsmetod för slaggrus
Delprojektledare: Lale Andreas, Avfallsteknik, Luleå tekniska universitet, laan@ltu.se
Industripartners: BEAB AB

Problem
Närmare en miljon ton bottenaska produ­ceras årli­gen från värmekraftverk som använder avfall som brän­sle. För att kunna återvinna askorna, t ex som konstruk­tions­­material, måste de behand­las.

En behandling av bottenaska (också kallad slaggrus) genom karbona­ti­se­ring och tillsats av ele­men­tärt järn har i labbskala visat sig kunna mins­ka utlak­nin­gen av miljö­störan­de ämnen som Cr, Cu, Mo och Zn. Det som saknades i dessa studier var en va­lide­ring i full skala och under verkli­ga för­hållan­den.

Syfte
Syftet med detta projekt var att demonstrera om och hur metoden fungerar i pilotskala under verklighetsnära för­hål­lan­den då bottenaska används som byggmaterial, med fokus på funktion, utlakning och beständighet.

Möjliga användningsområden skulle bedömas, t ex som kon­struktionsmaterial för hårdgjorda mark­ytor, liksom an­vänd­ningens förväntade miljöpåverkan.

Resultat, lärdomar och framtidsplaner
Skillnaderna i utlakningen från slaggruset efter de två olika behandlingarna är mindre tydliga än i labbet. Variationerna ligger ofta inom standardavvikelsen. Referensytan med krossad sten lakar mera Co, Cu, Mn, Mo och Ni jämfört med askorna, men betydligt mindre Cr och Zn. Trender över tiden kunde hittills inte utläsas, och på grund av den försenade starten kunde inte heller en pålitlig vattenbalans göras.

Temperaturmätningarna i botten av provytorna visar att askorna har en isolerande effekt, särskilt askan utan tillsatt järn.

Förseningarna pga en utdragen tillståndsprocess ledde till dubbelarbete i askkaraktärisering och till en mycket kort tidsserie från pilotförsöket så att inga tillförlitliga slutsatser angående den långsiktiga effekten av askbehandlingen kan dras.

Uppföljningen kommer att fortsatta i företages egen regi något år efter avslutat projekt.

Ta del av en utfylligare slutrapport för detta delprojekt och även andra test- och demonstrationsprojekt inom ramen för Green North genom att klicka här


Fler artiklar

Diskutera framtidens miljötekniska samarbeten

16 september 2020
Hur ska norra Sverige konkurrera i den miljötekniska utvecklingen – och skapa samarbetsformer där samhälle, akademi och näringsliv har så god nytta...

Projektledaren har ordet: Green North önskar trevlig sommar, summerar och planerar framåt

26 juni 2020
Green North har under de senaste åren getts möjlighet att utveckla nya samarbetsmodeller för demonstration och utveckling av ny mijöteknik i...

Avrapportering: T3 Modellen

26 maj 2020
Företag har ett behov av kunskapsbaserad utveckling, medan miljöforskning ska ha relevans för regionen. För att underlätta samverkan mellan...


Samverkansparter

Finansiärer

  • Bodens Energi
  • SCA Obbola
  • Ragn-sells
  • Dåva DAC
  • D-Tox
  • Piteå Såg och Hyvleri
  • Geogen AB
  • Spinchem
  • Piteå Science Park
  • Luleå MiljöResurs AB
  • Envix
  • Robertsfors kommun
  • Nordmaling kommun
  • Bodens kommun
By Formsmedjan. Powered by Yago
Var med
och
förändra