Hoppa till innehållet
22 februari 2018

Avancerad forskning om avloppsslam

I en avhandling har kemisten och datavetaren Cathrin Veenaas vid Umeå universitet forskat om hur okända föroreningar i avloppsslammet kan identifieras och vilka av dessa som är viktiga.

I Europa är avloppsslam ett vanligt gödslingsmedel inom jordbruket. Slammet innehåller många föroreningar, men endast en handfull av dessa behöver man mäta halterna av.

På grund av ett högt innehåll av näringsämnen används mer än hälften av avloppsslammet i Europa som gödselmedel på jordbruksmark. Med tanke på alla saker som spolas ner i avloppet från hushåll och industri är det inte svårt att föreställa sig att det finns många andra ämnen i avloppsslam. Endast ett fåtal av dessa har begränsats genom lagstiftning och övervakas regelbundet.

Cathrin Veenaas har i sitt avhandlingsarbete använt avancerade analysverktyg och datautvärderingsmetoder för att analysera avloppsslam och identifiera okända föroreningar med hjälp av bred, förutsättningslös screening.

– Många studier fokuserar på ett litet antal likartade föroreningar. I mitt arbete undersökte jag föroreningar av alla storlekar och fysikaliska-kemiska egenskaper. För att underlätta förfarandet utvecklade jag nya verktyg som kan användas för att prioritera bland de många föroreningar som finns i slam och identifiera de mest intressanta, säger Cathrin Veenaas.

Ett stort antal av de identifierade föroreningarna är kopplade till utsläpp från trafik. Här ingår till exempel polycykliska aromatiska kolväten, av vilka några kan orsaka cancer. En annan stor grupp av föreningar innefattar läkemedel och hygienprodukter, bland annat UV-filter (beståndsdel i solskyddskrämer) och läkemedel som anti-depressiva mediciner. En analys av tendenser och förändringar över tid visade på en stark ökning av dessa läkemedel och UV-filter i avloppsslam.

– Om vi hittar föroreningar med ökande förekomst i slammet betyder det att mängden som appliceras på jordbruksmark när slammet används som gödningsmedel ökar från år till år. Växterna, eller i detta fall grödorna, kan i viss mån ta upp föroreningarna och föra dem tillbaka till det mänskliga samhället, säger Cathrin Veenaas.

Traditionellt lagras prover fysiskt i miljöprovsbanker under långa perioder. Detta har emellertid flera nackdelar, till exempel nedbrytning under lagring och begränsad tillgänglighet, särskilt för personer från utlandet. 

All data som Cathrin Veenaas tagit fram i sitt avhandlingsarbete lagras i nyutvecklade digitala arkiv för miljöprover.

– Digitala arkiv är mycket säkrare och har många fördelar, framför allt blir kunskapen och all data mer lättillgängliga. Forskare kan använda de digitala arkiven för jämförelser över längre tidsperioder såväl som jämförelse av data från olika länder, säger Cathrin Veenaas.

Läs hela avhandlingen

 


Fler artiklar

Day One - Hållbarhetskonferens 12:e feb 2019

19 november 2018
Day One är en konferens som fokuserar på företagens affärsstrategiska hållbarhetsarbete. 2019-02-12 Luleå Temat för 2019 är Klimatledare och på...

Recyclingdagen 2018 - Sista chansen

19 november 2018
Sista chansen att anmäla sig till Recyclingdagen 2018. Metaller, skrot och elektronik avhandlas den 22:a november i Stockholm. Läs mer här

Biobränsle till kommersiella flygbranschen

14 november 2018
Luleå tekniska universitet tillsammans med bland annat flybolagen SAS, BRA, Sveaskog och Smurfit Kappa Piteå har beviljats finansiering av...


Samverkansparter

Finansiärer

  • Bodens Energi
  • SCA Obbola
  • Ragn-sells
  • Dåva DAC
  • D-Tox
  • Piteå Såg och Hyvleri
  • Geogen AB
  • Spinchem
  • Piteå Science Park
  • Luleå MiljöResurs AB
  • Envix
  • Robertsfors kommun
  • Nordmaling kommun
  • Bodens kommun
Var med
och
förändra