Hoppa till innehållet
Anders en nestor i miljöteknik
7 juni 2018

Anders en nestor i miljöteknik

Han halkade in på avfallsforskning genom en slump, men efter ett hundratal projekt är Anders Lagerkvist en välkänd profil i miljöteknikkretsar.
- Det känns som jag närmar mig den punkt när man vet ingenting om allting.

Det finns en aura av pondus kring Anders Lagerkvist. En nestor i miljöteknik vid LTU och biträdande projektledare för Green North-projektet. Han var en av studenterna som började Europas första ingenjörsutbildning i miljöteknik 1977 och har sedan dess oavbrutet arbetat med forskning och utveckling inom området.

Själv skyller han lite på slumpen och kallar det en olyckshändelse. Han skrattar.
- Jag skulle läsa till maskiningenjör på LTU, och jag började. Samtidigt som jag började på maskinteknik startades Europas första miljöteknikutbildning för ingenjörer, samhällsbyggnadsteknik. De gick parallellt med min maskinklass, jag tyckte det var intressant och skippade mina kurser och gick på deras istället. 1.5 år senare fick jag godkänt att jag bytt linje...

Så startade den yrkesbanan, men det tar inte riktigt slut med det. Mitt i en av de sista muntliga tentorna kläckte Lagerkvist en idé om ett forskningsprojekt, ansökan lämnades in till Byggforskningsrådet, examensarbetet fick skyndas på eftersom projektet blev till verklighet.
- Jag ser det fortfarande som en slump, men samtidigt var jag ju intresserad. Det som var, och är, så spännande och drivande är att vi ofta gör det ingen annan har gjort före oss. Vi lär och gör nytt hela tiden.

Det finns en stolthet och ett djupt engagemang och kunnande hos Anders Lagerkvist som naturligtvis format och utvecklat honom till den han är i dag. Vetgirigheten är fortfarande i fokus i ett ämne där allt påverkas av allt annat.
- Jag har haft förmånen att kunna forma ämnet bit för bit utifrån mina egna erfarenheter och mejslat fram en unik akademisk disciplin. All verksamhet skapar avfall, för att kunna förstå hur avfall kan nyttiggöras och sedermera återföras i naturliga kretslopp behöver man förstå hur det samverkar med sin omgivning. Därför är kärnkompetensen i ämnet Avfallsteknik avfallskaraktäriseringen, dvs att kunna förutse hur olika material kan bete sig i olika miljöer.

Lagerkvist konstaterar vidare att vårt behov av att förstå material inte kommer att minska över tid eftersom nya material och blandningar ständigt uppkommer.
- En del, kanske väldigt många, av dessa problem kunde kanske undvikas om vi funderat på hur egenskaperna skulle bli från allra första början. Tyvärr har regelsystemet, med en lag för produkter och en lag för avfall, enligt min filosofi, byggt in ett fel som skapar en förståelseklyfta. Jag anser att vi borde ha en materiallagstiftning.

Han fortsätter:
- Avfallshantering är populärt område för politik och det resulterar ibland i något man skulle kunna kalla symbolpolitik, ett aktuellt tema är havsnedskräpningen. Problemet är bl a att många länder har en dåligt fungerande avfallsinsamling, så en del avfall dumpas i floder och hamnar i hav där sedan vind och strömmar leder till stora ansamlingar av plast. I Sverige ser inte problemet ut så, och vi har andra problem att tackla, t ex spridning av läkemedelsrester. Man borde tänka lokalt agera globalt, men i politiken ser jag en tendens att göra tvärsom. Uthålliga lösningar ger effektivitetsvinster men avfallshanteringen styrs av regler som jag menar skulle kunna kopplas mer till effektbedömningar.

Hur summerar du din gärning så här långt?
- Min produkt är en akademisk tradition. Den manifesteras genom drygt tusen studenter som examinerats i våra kurser och ett trettiotal som forskarutbildats i ämnet. Det finns dessutom en kompetent grupp som kan driva ämnet utan min medverkan. Jag är stolt. Jag är också stolt över att vi har rankats nia i världen (av 231 forskargrupper verksamma i området) baserat på våra publikationer i högt rankade tidskrifter. Vi kopierar ingen, vi bryter ny mark och gör misstag på vägen, men att vi finns och efterfrågas efter snart 40 år, kan man väl tolka som att vi gör en del rätt.

Hur ser du på Green North-projektet?
- Ett regionalt nätverk inom miljöteknik behövs och har en stor potential att kunna bidra till branschens utveckling. Att bli en färdig organisation som alla känner till på tre år är orealistiskt. Men vi har möjligheten att starta något bra, öva upp förmågan att samverka och fostra doktoranderna in i detta, men det måste få ta lite längre tid.


Fler artiklar

Diskutera framtidens miljötekniska samarbeten

16 september 2020
Hur ska norra Sverige konkurrera i den miljötekniska utvecklingen – och skapa samarbetsformer där samhälle, akademi och näringsliv har så god nytta...

Projektledaren har ordet: Green North önskar trevlig sommar, summerar och planerar framåt

26 juni 2020
Green North har under de senaste åren getts möjlighet att utveckla nya samarbetsmodeller för demonstration och utveckling av ny mijöteknik i...

Avrapportering: T3 Modellen

26 maj 2020
Företag har ett behov av kunskapsbaserad utveckling, medan miljöforskning ska ha relevans för regionen. För att underlätta samverkan mellan...


Samverkansparter

Finansiärer

  • Bodens Energi
  • SCA Obbola
  • Ragn-sells
  • Dåva DAC
  • D-Tox
  • Piteå Såg och Hyvleri
  • Geogen AB
  • Spinchem
  • Piteå Science Park
  • Luleå MiljöResurs AB
  • Envix
  • Robertsfors kommun
  • Nordmaling kommun
  • Bodens kommun
By Formsmedjan. Powered by Yago
Var med
och
förändra