Hoppa till innehållet
Förbättrad behandlingsmetod för slaggrus vid Bodens Energi

Förbättrad behandlingsmetod för slaggrus vid Bodens Energi

Syftet med försöken är att i pilotskala undersöka funktion, utlakning och beständighet av behand­lat slaggrus från avfallsförbränning genom att anlägga två provytor med slaggrus samt en referensyta av bergkross. Försökets resultat kommer att användas för bedömningen av möjliga användningsområden för slaggruset, exempelvis som konstruktionsmaterial för hårdgjorda markytor, och förväntad miljöpåverkan.

Två provytor på cirka 200 kvadratmeter med behandlat slaggrus och en referensyta anläggs i utkanten av värmeverkets område och förses med utrustning för att kunna mäta klimatdata, avrinning och perkolation genom slaggruset samt de atmosfäriska förhållandena i botten av materialen. Lysimetrar placeras i slaggruset/referensmaterialet för att samla in vattenprover för kemisk analys. Marken under ytorna förtätas genom kompaktering och ett lager stenmjöl innan konstruktionen, och en gummiduk i botten av varje provyta möjliggör insamling av allt vatten som perkolerar genom provmaterialen.

En brunn placeras i lågpunkten av varje yta så att allt vatten samlas där och volymen kan bestämmas. En del av vattnet samlas in för vidare försök på LTU:s miljölaboratorium och resterande mängder leds till en uppsamlingstank för transport till lakvattenbehandlingsanläggningen på Brännkläppens deponi.

Mängden vatten mäts löpande via en nivåstyrd dränkbar pump i varje brunn och prover för kemisk analys tas cirka en gång varannan månad under tjälfri årstid. Proverna kommer att analyseras av forskare på LTU.  

Materialet som kommer att användas vid fullskaleförsöken är bottenaska (slaggrus) från avfallsförbränning i olika storleksfraktioner. För referensytan används makadam i liknande storlek. I en av provytorna kommer slaggruset att blandas med två till tre procent metalliskt järn vilket har visat sig kunna minska utlakningen av miljöstörande ämnen som Cr, Cu, Mo och Zn till mycket låga nivåer. Som järnkälla planeras att använda använd blästersand från Gestamp Hardtech.

Slaggruset karakteriseras parallellt med fältförsöket i laboratoriet. Baserad på tidigare försök bedöms utlakningen från slaggen som låg till måttlig och den uppfyller gränsvärden för mottagande vid deponi för ickefarligt avfall och förutom för Cr, Cu, klorid och sulfat även gränsvärden för deponi för inert avfall. Tidigare laboratorieförsök såsom laktest med intensiv kontakt av slaggruset med vatten har visat på att materialet har låg till för enstaka element måttlig utlakning. Nederbördsvatten som rinner av från ytan av försöksfälten kommer att ha varit i kontakt med slaggruset bara kortvarigt så att ingen intensiv utlakning hinner ske. Mängden bedöms uppgå till max 30 procent av nederbörden, det vill säga cirka 150 mm och som total mängd från två askprovytor cirka 36 kubikmeter per år.

Lakvattnet som passerat igenom provytorna samlas upp för laborativa försök på LTU:s miljölaboratorium respektive transport till Brännkläppens lakvattenreningsanläggning för att tas om hand på samma sätt som lakvatten från deponin. Påverkan på omgivningen av försöksytorna till följd av utsläpp av förorenat lakvatten bedöms därför som liten.
Uppföljning av eventuell påverkan på omgivningen av planerade försöksytor kommer att följas upp inom ramen för anläggningens egenkontroll. Omgivnings- och utsläppskontroll styrs i kontrollprogrammet för BEAB:s avfallsförbränningsanläggning.

I övrigt kommer bolaget att följa tillståndet och de villkor som finns för verksamheten. Bedömningen är att ovan beskriven försöksverksamhet ryms inom befintligt tillstånd för BEAB och att inga villkor kommer att överskridas. Den samlade bedömningen är att de planerade försöksytorna inte kommer att medföra någon ytterligare nämnvärd negativ påverkan på vare sig människors hälsa eller omgivande miljö än vad redan befintlig verksamhet vid BEAB:s värmeverk medför.

Kontakt

 

Lale Andreas
Biträdande professor vid Luleå tekniska universitet
Delprojektledare A4:3:3 Förbättrad behandling för slaggrus och A4:3:2 Deponitäckning med grönlutsslam och aska
E-post. lale.andreas@ltu.se
Tel. 0920-49 22 62

 

Lale Andreas - Green North from Formsmedjan on Vimeo.

Projektstatus

Från aska till byggmaterial – så ska Lale få ordning på slaggruset

22 okt 2018
När avfallet bränns i värmeverket i Boden bildas bottenaska. Bottenaskan, eller slaggruset som det heter, är ett miljöproblem – men skulle kanske...

T3-modellen öppnade för samverkan

31 okt 2017
Genom T3-modellen har ett samverkansprojekt mellan SCA Obbola AB och studenter vid Umeå universitet kunnat genomföras. – T3 har gett studenterna...

Samverkansparter

Finansiärer

  • Bodens Energi
  • SCA Obbola
  • Ragn-sells
  • Dåva DAC
  • D-Tox
  • Piteå Såg och Hyvleri
  • Geogen AB
  • Spinchem
  • Piteå Science Park
  • Luleå MiljöResurs AB
  • Envix
  • Robertsfors kommun
  • Nordmaling kommun
  • Bodens kommun
By Formsmedjan. Powered by Yago
Var med
och
förändra