Uppdatering: Hållbar hantering av arsenikförorenade material

Hur har det gått för delprojekten i Green North? Framöver kommer vi att publicera svar från delprojektledarna om var deras projekt befinner sig just nu, och vad som hänt hittills.

Så här har det gått för Jurate Kumpiene, professor vid Luleå tekniska universitet och delprojektledare för Hållbar hantering av arsenikförorenade material. Läs mer om projektet här.

1. Utgångspunkt för projektet? Vad ville projektet uppnå?
Arsenik i miljön är en betydande hälsorisk som drabbar över 200 miljoner människor världen över. I Sverige, på grund av intensiva industriella aktiviteter, såsom glastillverkning och träimpregnering, är arseniken en vanligt förekommande miljöförorening. På grund av det höga humantoxicitet och kancerframkallande egenskaper är arseniken bland de prioriterade föroreningarna över hela världen. 

Syftet med detta delprojekt är att i samarbete mellan forskare (LTU), problemägare (Piteå Såg & Hyvleri) och entreprenörer (Geogen Produktion) ta fram lämpliga lösningar på en komplex problem av markförorening vid ett område med pågående intensiva industriaktiviteter. Uppgrävning av arsenikförorenade massor medför stora verksamhetsstörningar och risker för befintliga byggnader. Därför behövs alternativa lösningar för att minimera potentiella negativa påverkningar på miljön och eventuellt människans hälsa.

2. Vad har gjorts i projektet?
Kartläggning av föroreningssituation och grundvattenflöde. För att kunna välja och vidare utveckla lämpliga behandlingstekniker behövs en god förståelse för den befintliga föroreningssituationen och spridningen av kritiska ämnen till grundvatten. Däremot begränsar pågående verksamhet undersökning av området. Därför geotekniska undersökningar med hjälp av traditionella metoder (dvs borrning, installation av grundvattenrör och jordprovtagning) har kompletterats med utvalda geofysiska metoder (t ex skanning av jordprofiler med georadar).

Utveckling av ett filtersystem för att minimera spridningen av föroreningar från området. En konstruktion av reaktiv barriär har utvecklats och används som en passiv reningssystem för grundvatten med en minimal energiförbrukning. Fyllningen av filter har tagits fram inom ramar av andra forskningsprojekt och testats/demonstrerats i fält inom detta delprojekt. 

Uppföljning av grundvattenkvalitet. Parallellt med utveckling av saneringsteknik har grundvattenprover tagits en gång per månad under projekttiden och analyserats för huvud- och spårämnen, pH och elektrisk konduktivitet. Detta är viktigt för att kunna dimensionera filtersystem och bedöma effektiviteten av saneringsmetoder.

3. Resultat så här långt?
Resultat visar att grundvatten efter filtret generellt innehåller lägre halter föroreningar, men resultaten varierar och vidare filteroptimering skulle vara fördelaktigt.

4. Återstående arbete?
Projektet att uppfyllt sitt mål och tekniken har testats i fält. Delprojektet avslutas.

5. Vad kan projektet visa 2019-12-31? Proof of concept?
Konceptet är testat och demonstrerat och utvecklingspotential identifierat. Optimeringsarbete skulle genomföras inom framtida projekt.

6. Utifrån Green North projektet: vad har fungerat bra? Sämre? Lärdomar?
Mycket bra samarbete med industripartners. Bra teknisk stöd och vilja att lösa problemet tillsammans.

7. Potential samverkan med andra projekt?
Det finns potential att samarbeta med andra delprojekt om sorbentutveckling och filterteknik (UmU).

8. Vad händer med projektet efter Green North?
Samarbete med industripartners forsätter i andra projekt och utvecklade tekniken planeras att testas vid andra förorenade områden.