Hoppa till innehållet
Uppdatering: Adsorbenter från biobaserat avfall för behandling av förorenat vatten
24 juni 2019

Uppdatering: Adsorbenter från biobaserat avfall för behandling av förorenat vatten

Hur har det gått för delprojekten i Green North? Framöver kommer vi att publicera svar från delprojektledarna om var deras projekt befinner sig just nu, och vad som hänt hittills.

Så här har det gått för Stina Jansson, universitetslektor vid Umeå universitet och delprojektledare för Adsorbenter från biobaserat avfall för behandling av förorenat vatten. Läs mer om projektet här.

 

1. Utgångspunkt för projektet? Vad ville projektet uppnå?
Att genom hydrotermisk behandling (HTC) omvandla lågvärda biobaserade restprodukter (exv fiber- och  bioslam från pappersbruk, avloppsreningsslam, gödsel, samt skogsindustrins restprodukter) till kol för användning i nya miljöapplikationer. Många av dessa material genereras idag i betydande mängder och nyttjas ineffektivt eller utgör ett kvittblivningsproblem. Det är idag inte tillåtet att deponera organiskt material vilket gör att behovet av nya tekniska och ekonomiskt hållbara lösningar är stort.


2. Vad har gjorts i projektet?
Vi har installerat en 20L HTC-anläggning (pre-pilot) vid MTC, och vi har under våren 2019 kört en omfattande testomgång där vi har producerat HTC-kol från regionala typavfall som exempelvis pappersbruksslam och rötningsrester från biogasproduktion.


3. Resultat så här långt?
Analyser av både kol och vattenfas har gjorts, några av analyserna återstår fortfarande. Resultaten från testomgången kommer att sammanfattas i en rapport som beräknas vara färdigställd i augusti 2019.


4. Återstående arbete?
Att utvärdera HTC-kolens funktion som vattenreningsadsorbenter. Detta kommer att utföras i en roterande bädd (SpinChem)


5. Vad kan projektet visa 2019-12-31? Proof of concept?
Vi kommer att kunna uppvisa en sammanställning av erfarenheter och observationer från testkörningarna i HTC-reaktorn, samt en karakterisering av de resulterande kolmaterialen och deras kapacitet som vattenreningsadsorbenter, och en kemisk karakterisering av vattenfasen.


6. Utifrån Green North projektet: vad har fungerat bra? Sämre? Lärdomar?
Delprojektet har överlag fungerat bra men har försenats kraftigt pga att inköpet av HTC-utrustningen av olika skäl drog ut på tiden. Jag hade gärna sett bättre koordinering av de olika A4-projekten, exv i form av kommunikation av resultat och erfarenheter mellan projekten, och regelbundna statusavstämningar.


7. Potential samverkan med andra projekt?
Samarbete med Peters projekt på passiva barriärer och ev även med Mats AOP-projekt.


8. Vad händer med projektet efter Green North?
Den experimentuppställning som införskaffats inom ramen för detta A4-projekt är i en betydligt större skala än vad forskare inom HTC-området normalt har tillgång till, och detta öppnar dels upp för att forskare inom GN kan utföra experimentella studier som genererar tillräckligt stora mängder av produkterna (fast, flytande, gas) för att tillåta analyser och karakteriseringar som annars är omöjliga pga att provmängderna inte räcker till. Tillgången till denna uppställning gör även att forskare från andra lärosäten och andra länder, och från industripartners och forskningsinstitut som idag inte ingår i GN, tillfrågar oss om samarbete för att få möjlighet att använda den.

 


Fler artiklar

Diskutera framtidens miljötekniska samarbeten

16 september 2020
Hur ska norra Sverige konkurrera i den miljötekniska utvecklingen – och skapa samarbetsformer där samhälle, akademi och näringsliv har så god nytta...

Projektledaren har ordet: Green North önskar trevlig sommar, summerar och planerar framåt

26 juni 2020
Green North har under de senaste åren getts möjlighet att utveckla nya samarbetsmodeller för demonstration och utveckling av ny mijöteknik i...

Avrapportering: T3 Modellen

26 maj 2020
Företag har ett behov av kunskapsbaserad utveckling, medan miljöforskning ska ha relevans för regionen. För att underlätta samverkan mellan...


Samverkansparter

Finansiärer

  • Bodens Energi
  • SCA Obbola
  • Ragn-sells
  • Dåva DAC
  • D-Tox
  • Piteå Såg och Hyvleri
  • Geogen AB
  • Spinchem
  • Piteå Science Park
  • Luleå MiljöResurs AB
  • Envix
  • Robertsfors kommun
  • Nordmaling kommun
  • Bodens kommun
By Formsmedjan. Powered by Yago
Var med
och
förändra